Jag jobbade enormt mycket för ett år sedan. Försökte täcka tre olika roller på jobbet med stort personalansvar samtidigt som det var omorganisation och ett stort förändringsprogram som skulle startas. Parallellt försökte jag jonglera det privata livet med barn och dessutom köpte vi hus och flyttade. Det var bara positiva och roliga saker som hände. Fantastiskt. Och alldeles för mycket på en gång. Jag kände mig otillräcklig i precis alla situationer som jag befann mig i. Väldigt frustrerande. ”A millimetre of progress in a million directions” som Greg McKeowns skriver väldigt träffande i sin bok Essentialism.
Boken Essentialism innehåller en hel del självklarheter precis om mycket annan management-litteratur. Men ibland är det ju just att få det skrivet på näsan som man behöver för att se klart.
Boken lyfter bla två saker som jag tycker är värda att reflektera över
1. Om du inte prioriterar ditt liv så kommer någon annan att göra det
Inte minst självklart ur ett privat perspektiv att ta makten över sitt eget liv. Du och ingen annan väljer och har kontrollen över ditt liv. Men jag tänker också ur ett företagsperspektiv att det så klart är önskvärt att ha medarbetare som tar ansvar och inte bara gör. Som tänker till, ifrågasätter och prioriterar. Kommer att tänka på ett Steve Jobs-citat som jag gillar: ”It doesn’t make sense to hire smart people and then tell them what to do; we hire smart people so they can tell us what to do”.
2. Det handlar inte om att få fler saker utan rätt saker gjorda
Det behöver inte betyda att du ska göra färre saker eller att börja säga nej till allt. Det handlar om stanna upp ibland och reflektera över om du fokuserar tid och energi på det som är viktigast just nu. Det finns oändligt mycket mer möjligheter och saker att göra i världen än vad som är möjligt att lägga tid på. Genom att välja att fokusera och verkligen genomföra det som du tycker är viktigast så känner du med stor sannolikhet också en tillfredsställelse och glädje i det du gör som är svår att uppnå med ”a millimetre progress in a million directions”.
Jag läste boken Essentialism först nu nyligen och jag vet inte om jag hade agerat annorlunda för ett år sedan om jag läst den då. För prioriterade hårt, det tyckte jag att jag gjorde hela tiden. För mig var lösningen att byta jobb och samtidigt försöka bryta en del invanda mönster. Men att hela tiden påminna sig om att säkra fokus och rätt prioriteringar som Essentialism mycket handlar om blir allt viktigare i en värld där utvecklingstakten accelererar och möjligheterna blir i det närmaste oändliga. Det är långt ifrån enkelt men värt en extra tanke tycker jag!